fortfarande blää

Usch vad jag hatar att vara depp, suck. Något jag tyvärr måste leva med. Jag saknar min Phill också, jätte super mycket!
   Jag vill kunna skriva dikter igen. Jag vill ha tillbaka inspirationen, lämna av alla mina känslor på ett papper som sen kan slängas och försvinna. Men nej, ingen fantasi.


love,emma!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0